När man inte vet vilket som är vilket

Den hårfina skillnaden mellan kärlek och hat
(när man inte vet vilket som är vilket)

Jag tror på kärleken som en egen existens. Den kommer till oss för att manifestera sig fysiskt.
Men i den förvirrade tidsålder vi lever har vi en tendens att få det mesta till kärlek. Vi kan till och med få hat att benämnas kärlek. Och vi glömmer vad kärlek egentligen är: givande, ren och vacker – inget annat.

Kärleken är inte svår, det enda vi behöver göra när den kommer för att verka genom oss är att kapitulera och låta kraften bära oss.
Den som bär kärlek i sitt hjärta låter inte kränkningar och ilska hagla över den älskade. Den som bär kärlek i sitt hjärta låter sig inte heller kränkas. Eller bortförklara en kränkning.
”Han är ju egentligen en underbar person. Jag ser där djupt inom honom att han är något helt annat än det han visar i ord och handling. Jag vet att han älskar mig, fast han har svårt att visa det. Han har en dålig dag idag. Osv.”

Kärlek är inte kränkningar och elakheter. Kärlek är inte att låta sitt dåliga humör lämpas över på den älskade. Och kärlek är inte att låta den älskade ta det största ansvaret i hemmet eller för familjen.
Kärlek innebär inte heller att man påtar sig en masochistroll, för kärlek är inte underkastelse. Det går alldeles utmärkt att kritisera den älskade – så länge det görs på ett kärleksfullt sätt.

Det sägs att kärleken är kravlös och det är sant. Den kräver inte att få tillbaka, den bara är och ger. Men eftersom vår förmåga att leva i kärlek är skör måste den ständigt vårdas. Likt en eld behöver kärleken ved för att brinna. Glömmer man att hålla elden igång, eller häller vatten på den – dör den.
Kärleken har ingen gräns för hur stor den kan bli. Vi behöver bara leva i den – i medvetenhet. Varför skall vi neka oss kärlekens mirakler?

Det är upp till oss alla hur vi vårdar kärleken i våra liv. Kärleken till våra barn, till våra partners, föräldrar, vänner och medmänniskor.
Att stå upp för kärleken kan innebära smärta – därför vi ibland måste säga Nej och gå åt sidan.
Det är nämligen den största missuppfattningen att tro att det går att ha ensidig kärlek och älska fram kärlek hos den andre.
Om kärlek finns hos den andre och den inte märks – har hon/han gjort ett val att inte låta kärleken verka.

Att stå upp för kärleken innebär att vi också står upp för mänskligheten. Det våra barn ser oss göra är det de lär sig och det är så de själva kommer att leva.
Indianhövdingen Oren Lyons tar sig an de stora frågorna i FN – dem om Moder Jord och mänsklighetens framtid. Men det är i de små frågorna vi kan göra de stora förändringarna, därför anser han att valet av partner är det viktigaste val vi gör i våra liv.
Den rätta livspartnern ger kraft, mod och VINGAR. Den rätta livspartnern ger respekt, kärlek och harmoni. En relation i kärlek speglar sig i framtiden och ger möjlighet till att förändring i de stora frågorna.
Familjerna/föräldrarna är den grund kommande generationer står på. Om det blir på kärlekens grund – är vårt val.

Anna-Lena Norberg