Jag har varit misshandlad. Än sen då?

Vi tycks ha ett enormt behov av att placera människor i olika fack. Kanske behöver vi det för att hålla balansen och tryggheten i våra liv, men de negativa effekterna blir förödande för oss alla.
Frågan är om inte en mycket stor och osynlig grupp, människor som utsatts för traumatiserande våldsbrott, är de som drabbas hårdast.
Omgivningen kan reagera på två olika sätt: antingen med ett gulli-gullande eller så skyr man brottsoffren som pesten. På grund av brottet du utsatts för är du plötsligt inte längre människa med kraft, styrka, glädje, sorg, skratt – ja allt som tillhör livet. Du är bara ett offer.
Och media, FÖRBANNADE MEDIA, förmedlar bilden av offret som viljelöst, ett skadat rådjur. Sen går man in i detaljer – köttfärs och blod – för att beskriva brottshandlingen. Fotot som skall illustrera offret är bilden på en människa bakifrån – på en enlig väg. Offret: ensamt och utsatt.

Läs mer